Vet inte riktigt vad jag ska skriva, kanner mig lite tom. Ar sa trott pa hur manga manniskor ar har. Nar vi skulle hamta malariamedicin till Bernice, som cecilia skankt till barnhemmet, sa sa Vera att jag inte fick nyckeln till dorren.
Idag fragade Antonia om smor eller nagot annat palagg till frukosten, da tittade Emma surt pa mig och Julia och sa att vi hade ju smor. Javisst har vi det, men vi har faktiskt betalat for att hon ska ge oss smor. Da fragade Antonia om hon hade ost, hon sa bara nej och gick ivag. Dessutom har hon och Kwame fragat flera ganger vad vi kopt till dom nar vi rest och idag nar vi skulle ta med handdukarna vi kopt till barnen sa borjade Emma dra i dom och sa att vi borde ge till hennes familj ocksa.

De andra tjejerna som akte hem i helgen lamnade lite klader som vi skulle fa anvanda nar vi ar har och sedan lamna till barnen. Victoria hade hangt upp dom och Julia fragade bara om det var dom kladerna, da blir Victoria skit forbannad och sager till Julia att hon stor henne hela tiden. Julia horde inte sa hon fragade vad hon sa och da borjar hon skrika at Julia pa Twi. Sedan kommer Bright och borjar snacka massa, men han var nog mest radd for att forlora sitt jobb. For han sa till mig att sadana har situationer ar onodiga for att dom far massa skit fran Felicia, typ. Men han sa aven att barnen behover kladerna vilket ar lite oklart da dom har sjukt mycket klader som personalen bara har last in, plus att barnen fick klader ifran Antonia idag. Senare kommer han aven med massa grejer och sager att vi ska ta vad vi vill. Men det var ju inte direkt det som var grejen, att vi ville ha saker, Julia stallde en enkel fraga och Victoria betedde sig som en trearing ungefar. Erica pratade aven om att ge sina skor till aldsta killen nar hon akte, men idag sag jag att dom var utanfor Veras dorr. Nu vet jag ju inte sakert om Erica bestamde sig for att ge dom till Vera istallet, men tvekar lite pa det. Ar iallafall sa trott pa hur manniskorna beter sig har. Tanker inte pa nagon annan an sig sjalva och blir sura utan att man gjort nagot. Orkar verkligen inte med det. Man blir sa himla matt...

Apropa omojliga Ghanianer sa maste jag beratta om helgen i cape coast. Vi hade bokat bungalow, men nar vi kommer dit har dom saklart slarvat bort var reservation. Vi fick tre platser i dorm och efter ett tag sa dom att aven Idun och Cecilia fick sangar dar. Sen fick dom tydligen inte det anda, men dom fick en dubbelsang pa golvet. Nar vi kommer in och ska ga och lagga oss sa ligger det en snubbe pa deras sang. Efter lite gral fick dom en ny, men utan myggnat. Som tur ar sa ar agaren obruni, sa dom fick pengarna tillbaka. Sedan nar vi ska ata lunch sa far jag en fet plastbit i min hamburgare. Jag sager till men dom staller bara tillbaka den framfor mig, sa da sager jag att jag inte tanker betala for det. Nar vi sedan gar for att betala och jag bara lagger pengar for pommes och lask sa sager servitoren att jag maste betala fullpris. Vi diskuterar en stund och sedan kommer en av kokstanterna ut och sager att jag maste betala fullpris for att jag at hela. Eh ah, jag fick inte en ny sa vad ska man gora? Sedan kommer ytterligare tva feta damer ut och alla tre star och skriker mig i ansiktet. Sager att jag inte borde ha atit den och att hon inte visste att hon lagt plast i den. Nej, jag visste inte att det var plast i den nar jag borjade ata aheller? Haha, helt galet vilka argument dom hade. Till slut ropar dom efter chefen och han sager att jag inte ska betala ett ore. Vem var det som hade ratt va? Vi gar ivag och efter ett tag kommer han in i varat rum och sager Maja (vi har varit dar sa manga ganger att han kommer ihag mitt namn, haha) jag ber sa mycket om ursakt. Dom vet inte riktigt hur dom ska hantera sana har situationer, men jag har sagt till dom nu. Jag berattade att dom statt och skrikit at mig. Han sag lite chockad ut och sa att han skulle skrika lite pa dom ocksa. Haha. Nar han kom fram fran forsta borjan sa sa han "oh, so you are the hamburger girl?" Lar val bli kand som the hamburger girl dar nu, haha!

Nu har iallafall nedrakningen borjat pa riktigt, har nio dagar kvar pa barnhemmet och sedan drar vi till norr for lite safari. Ska bli spannande! Men det ar med blandade kanslor man tanker pa att vi har sa fa dagar kvar. Vet inte riktigt vad jag tycker eller kanner. Fast det blir nog svart att komma hem, iallfall nar nagra dagar gatt. Livet som volontar ar komplicerat, gott folk.