Sa vad har hant sedan sist undrar kanske en del av er. Om jag inte missminner mig sa skrev jag senast i tisdags. I onsdags var jag iallafall hemma och var sjukis. Mina luftror och slemhinnor ar ju inte direkt kanda for att fungera bra hemma och varmen har gor det inte battre. Efter lite rad fran staket-doktorn (hej Magnus) sa tryckte jag i mig lite mediciner och det blev iallafall lite battre.

I torsdags var en helt vanlig dag harnere, forutom att barnen i var vardfamilj blev slagna med nagot precis utanfor var dorr. Det var riktigt jobbigt. Vi kunde hora hur nagot piskade till och barnen gnydde. Men det ar inte sa mycket man kan gora, eftersom det ar helt normalt i familjerna. Kanns sa hemskt att ligga dar och inte gora nagot, men jag stanger liksom av pa nagot vis. Kanns som att man maste gora det for att klara av att vara har, annars skulle man nog ga under.

Jaja, for att komma till nagot roligare sa har vi haft en valdigt handelserik och harlig helg, aven om den inte riktigt blev som det var tankt. Vi borjade med att bege oss till Accra for att sedan fara vidare till Hohoe (E:et pa slutet ar valdigt viktigt, annars blir man utskrattad). Halften av varat "gang" bestamde sig da dock for att aka till Cape coast istallet, men jag, Julia, Lisa och Louise fortsatte var fard. Det var faktiskt harligt att aka trotro till Hohoe, valdigt vacker natur. Mycket gronare an har i Swedru. Nar vi kom fram var vi dock ganska utmattade, sa vi at maaat, spelade kort och gick sedan till sangs. Vi bodde pa ett jatte trevligt stalle som heter Taste lodge. Dom var sa himla goa dar, hjalpte oss med taxi nar vi akte darifran och vaktade vara vaskor under lordagen. Under lordagen akte vi namligen till Wli waterfalls, vi trodde att det skulle ta ca 1 tim.. ack, sa fel vi hade. Vi kom dit runt tio och var hemma runt fyra-fem kanske, men det var vart det! Vi besteg alltsa ett berg 800 m upp. Det kanske inte later sa mycket, men det ar det! Vi klattrade uppat med vara promenadpinnar, gick pa stigar med stup precis vid vara sidor, for att sedan komma fram till en av de vackraste platserna jag sett. Ett enormt vattenfall och bara vi var dar! Sa stillsamt och vackert, fast vagen dit var bland det jobbigaste jag gjort. Vara ben skakade verkligen komiskt mycket efterat. Svart att beskriva fallen, tankte lagga upp bilder men det funkar saklart inte.. Vi sag iallafall tva vattenfall, men bara "Upper falls" var vart (det som vi fick klattra till). Vi akte sedan utmattade tillbaka till hotellet dar vi at mumisga pannkakor drankta i socker. Vi bestamde oss sedan for att snabbt aka vidare till Kpando och spendera natten dar, istallet for att aka dit pa morgonen. Vi hade namligen planerat att gora Volta Cruise, som skulle avga 08.00. Sa vi akte till Kpando, tyckte hotellet verkade jatte bra till en borjan men sedan lade vi marke till detaljerna... Duschen fungerade inte, sa vi fick duscha genom kranen som i badkaret (hoppas ni forstor vad jag menar), lakanen hade diverse asackliga flackar overallt, kuddarna var h e l t bruna och det var blod pa vagarna. Jakla tur att vi var sa jakla trotta att vi inte orkade bry oss, dromde dock mardrommar om diverse kroppsvatskor och loss hela natten. Vi bestamde oss for att lamna hotellet snabbt foljande morgon (idag), for att bege oss till Aburi Gardens. Sjalvklart lurade chaufforen oss, da han fick oss att byta trotro och sa att det gick till Aburi fast den gick till Accra. Vi bestamde oss da for att det var ovart att aka tillbaka igen, sa idag har vi bara kikat lite kort i Accra. Snacka om att man blir stressad av Accra (huvudstaden). Trots nagra missoden har vi anda haft en jatte bra och handelserik helg. Jag angrar inte att vi akte dit. Kandes lite som att vi var backpackers faktiskt, haha! Man borjar vanja sig vid att inget blir som man tankt sig, att inget fungerar som det ska och att allt tar typ 300 ganger sa lang tid an vad folk sager, sa man blir inte sa upprord nar det inte blir som man vill.
Hade onskat att jag kunnat forklara battre, sa ni forstatt hur bra helgen anda var. Men det ar sa svart!
Manniskorna var sa himla underbara i Hohoe ocksa, mycket vanligare, hjalpsammare och arligare an har. Sant gor mig sa glad. Kanns mest som att allt handlar om pengar och hudfarg har, sa sorgligt.

Jaja, eftersom vi anda bett om ledigt for morgondagen ocksa sa tankte vi aka till Winneba beach imorgon for att fira Louise da hon fyller ar. Ska bli riktigt skont! Sedan blir det jobb pa tisdags och alla hjartans dag-middag med alla svenskar pa Greenland hotel. Ser verkligen framemot det! Apropa mat sa sa Emma (var mamma) att hon skulle laga samma mat som i torsdags till oss ikvall. Forsta gangen vi fick pasta och forsta gangen vi at upp allt, bade hon och vi var lyriska. Haha! Sa nu kommer vi ga upp istallet for ner, eftersom vi baaaara ater kolhydrater och socker hela tiden.

Igar pa ackelhotellet lag jag och Julia och pratade lite innan vi somnade. Jag borjade da fundera pa vad man egentligen kommer hem till sen. Jag menar, visst ska det bli sa skont att komma hem till familjen, alla vanner, maten och tryggheten. Jag langtar verkligen, men hur meningslost kommer livet inte kannas efter ett tag? Man kommer ga runt och gora samma sak dag ut och dag in, inte gora nagot sarskilt vettigt och bara ga i vardagen. Jag kanske later jatte negativ nu, men om man jamfor med livet har sa kommer det bli en sa stor omstallning. Varje sekund har ar meningsfylld och full med nya upplevelser. Nar vi ar har gor vi allt for barnen. Sa vad kommer jag hem till, egentligen?