01:15

Jag kom på en sak idag. Jag har vänner som är döende, vänner som inte kan ta sig ur sängen och vänner som lider oerhört pga olika sjukdomar. 

Jag har själv svävat där, på kanten mellan liv och död. Hyperventilerat för att döden andats mig i nacken. Varit så nära döden att min pojkvän efteråt gick i veckor och trodde att jag var död, trots att vi sågs varje dag. 

När jag vet om allt detta, lever vid sidan av det varje dag, då betyder det ingenting när andra friska men rädda människor försöker skapa drama, såra och förstöra. För det är inget mot allt det lidande jag ser hos mig själv och andra. Hos dom som håller huvudet högt trots motgång efter motgång. Det där andra ytliga, det klarar jag mig utan. Det är inte värt den korta tid vi har. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0