Det är verkligen så konstigt det här med att komma hem, jag tror jag glömde en del av mig själv därnere. Frågan är om jag någonsin hittar den igen?
Samtidigt känns det som att jag drömt allt, att jag aldrig varit där egentligen. 
Känner mig ännu avstängd, har liksom inte släppt ut allt som man blundade för därnere. Allt som var för jobbigt för att känna och se. Tänker ofta på när Kwame blev slagen med bälte utanför vår dörr. Även om allt fortsätter som vanligt här hemma och jag trivs i det, så är jag kvar där i det ögonblicket. Kan ännu höra bältet vina genom luften.